Extremväder i Sverige – kostnader och skador fram till 2050

1. Inledning – Vad kostar extremväder år 2050?

Extremväder riskerar att bli allt vanligare i Sverige. Stormar orsakar redan i dag betydande skador och samtidigt väntas mer intensiv extrem nederbörd öka risken för skyfall, översvämningar och vattenrelaterade skador. Även om väderrelaterade skador varierar kraftigt från år till år väntas de utgöra en allt större utmaning i takt med att klimatet förändras. Förebyggande åtgärder och klimatanpassning kan spela en avgörande roll för att minska framtida skador och stärka samhällets motståndskraft.

Genom att kombinera försäkringsbranschens skadedata med klimatprognoser har Trygg-Hansa analyserat hur skador från skyfall och översvämningar kan utvecklas fram till år 2050 och vad det kan innebära för svenska husägare och företag.

2. Summering 

Extremväder är inte längre ett framtidshot, utan en växande risk med stora konsekvenser för både individer och företag. Under åren från 2015 till 2025 har skyfall, översvämningar och stormar orsakat skador för nära 11,7 miljarder kronor i Sverige.

Trygg-Hansas analys, baserad på statistik från Svensk Försäkring, pekar på en ökad risk för framtida skador. När skyfall och extrem nederbörd blir kraftigare ökar risken för översvämningar, överbelastade dagvattensystem och avloppssystem med omfattande skador på fastigheter och infrastruktur som följd.

Fram till år 2050 bedöms

• extrem nederbörd vintertid öka med omkring 10–15 procent
• kraftiga sommarskyfall öka med 5–20 procent
• vattenrelaterade skador öka med 15–25 procent
• städer och tätbebyggda områden bli särskilt utsatta
• många svenska hem står inför en ökad risk för skador till följd av förändrade nederbördsmönster under vinterhalvåret.  

Om utvecklingen fortsätter enligt prognoserna riskerar de ekonomiska konsekvenserna att öka. Analysen visar att de vattenrelaterade skadorna kan öka med 15–25 procent för svenska hem och företag fram till 2050. Det motsvarar årliga kostnader på totalt mellan 544 och 591 miljoner kronor för privatpersoner, respektive mellan 148 och 161 miljoner kronor för företag, vilket summerar till totalt 692–752 miljoner kronor.

Vad säger svenska husägare?

Nära sju av tio svenska husägare (69 procent) tror att skador på hus kommer att öka till följd av extremväder under de kommande åren, enligt en ny Novusundersökning (1). Samtidigt uppger över hälften (56 procent) av husägarna att de inte har genomfört några förebyggande åtgärder för att minska risken för väderrelaterade skador. 

3. Extremväder är redan här

Klimatförändringarna är inte längre ett framtidsscenario. Högre temperaturer, kraftigare regn, fler översvämningar och ökade risker för stormflod längs kusterna påverkar redan hus- och fastighetsägare i Sverige idag.

Så här ser statistiken ut idag:

• Under perioden 2015–2025 registrerades 190 000 naturorsakade skador i Sverige med ett sammanlagt skadebelopp på 11,7 miljarder kronor. Alla Sveriges kommuner har drabbats av någon form av naturskada under perioden (2). 
• Stormar och översvämningar står för merparten av skadorna. Samtidigt är översvämningar betydligt dyrare. En genomsnittlig vattenskada kostar omkring 88 000 kronor, jämfört med cirka 39 000 kronor för en stormskada (3). 
• Majoriteten av skadorna drabbar privatpersoner, men när företag drabbas blir konsekvenserna ofta mer omfattande. Trots att företag står för en mindre andel av skadeärendena utgör de över en tredjedel av det totala skadebeloppet för naturorsakade skador. Skador drabbar inte bara fastigheter, utan en skada kan leda till avbrott i verksamheten, såsom produktionsstopp och förlorade intäkter.
• Trygg-Hansas Novusundersökning visar också att nära tre av fyra husägare (73 procent) oroar sig för att extremväder ska orsaka skador på deras bostad.

4. Vattenskador dominerar framtida risk

Under det senaste decenniet har ungefär omkring 57 procent av alla skadekostnader för naturorsakade skador varit kopplade till vatten, exempelvis översvämningar och skyfall. Om även stormskador räknas in kan upp till 90 procent av de totala naturskadekostnaderna kopplas till vatten och vind (4). 

Klimatprognoser visar samtidigt att de kraftigaste regnen väntas bli ännu intensivare fram till år 2050. Det innebär att risken för kostsamma skador ökar, inte bara vid enstaka extremhändelser, utan som en ny normalnivå.  

Vattenskadorna riskerar att öka och i takt med dem även kostnaderna. Samtidigt visar Novusundersökningen att svenska husägare främst oroar sig för stormskador, medan färre anger skyfall och översvämning. Vattenrelaterade skador står dock redan idag för en stor del av naturskadekostnaderna, samtidigt som risken för dessa skador kan öka framöver.  

4.1 Vintervädret kan bli den största kostnadsdrivaren

Många av de mest kostsamma skadorna från skyfall, översvämningar och stormar inträffar redan idag under vinterhalvåret. När marken är vattenmättad och dräneringssystemen belastade räcker det ofta med ytterligare regn för att orsaka översvämningar.

• De klimatprognoser som Trygg-Hansa analyserat visar att extrem nederbörd vintertid kan öka med omkring 10–15 procent fram till 2050. På vissa håll i landet kan ökningen bli ännu större.
• Eftersom vinterstormar och ihållande nederbörd ofta påverkar stora områden samtidigt riskerar också skadekostnaderna att öka när flera regioner drabbas samtidigt.

Framtidens vinterrisk handlar inte om enskilda orter, utan om att stora delar av Sverige kan påverkas samtidigt.

4.2 Skyfallen slår hårdast mot städerna

Sommarens största risk kommer från lokala skyfall och extremregn. När stora mängder regn faller på kort tid kan vatten snabbt tränga in i byggnader, överbelasta kommunala ledningssystem och orsaka omfattande översvämningar.

De klimatprognoser som Trygg-Hansa analyserat pekar på att de kraftigaste sommarregnen kan öka med 5–20 procent fram till 2050, med särskilt stora ökningar i delar av södra Sverige och Stockholmsområdet.

Städer är särskilt sårbara eftersom stora asfalterade ytor hindrar vattnet från att rinna undan samtidigt som många människor, byggnader och verksamheter är samlade på liten yta.

Novusundersökningen visar att husägare på landsbygden har genomfört åtgärder för att minska risken för väderrelaterade skador i större utsträckning än husägare i storstäderna. 45 procent av husägarna på landsbygden har redan genomfört åtgärder, jämfört med 37 procent i storstäder. Bland husägare i Stockholm har endast 35 procent agerat.  

Framtidens sommarrisk blir mer lokal, men där den slår till kan konsekvenserna bli mycket stora. Husägare i södra Sverige och Stockholmsområdet behöver bli mer förberedda på riskerna.  

5. Ekonomiska effekter – så mycket kan skadekostnaderna öka

Idag kostar väderrelaterade skador försäkringsbranschen i Sverige drygt en miljard kronor per år, dock med stora variationer mellan åren (5). Omkring 57 procent av dessa är kopplade till vattenrelaterade skador.

Klimatprognoser visar att de kraftigaste regnen väntas bli mer intensiva fram till 2050. Men ökningen i skadekostnader riskerar att bli större än ökningen i nederbörden. När avloppssystem, dagvattennät och markens förmåga att ta upp vatten når sina gränser kan även relativt små förändringar ge stora konsekvenser.

Trygg-Hansas analys visar att de vattenrelaterade skadorna kan öka med 15–25 procent fram till 2050. Det motsvarar årliga kostnader på mellan 692 och 752 miljoner kronor för den svenska försäkringsbranschen per år för dessa skador.

Extremväder kan leda till både fler och mer omfattande skador och därmed ökade kostnader, särskilt om effektiva klimatanpassnings- och riskreducerande åtgärder inte genomförs.

6. Det säger husägarna i Sverige

I en ny Novus-undersökning bland svenska husägare uppger majoriteten att de tror att extremväder kommer att orsaka fler skador på sina hem framöver (6).

Tre av fyra oroar sig för extremväder

Undersökningen visar även att nära tre av fyra (73 procent) av husägarna känner oro för att extremväder ska orsaka skador på deras hem. Stormar är den enskilt största oron, följt av skyfall och översvämningar. Samtidigt uppger 28 procent av dem som inte vidtagit några förebyggande åtgärder att de inte vet vad de behöver göra för att skydda sitt hus.

Husägare redo att klimatinvestera 50 000 kr i sitt hus

Trots att många ännu inte har agerat finns en tydlig vilja att investera i förebyggande insatser. Drygt sex av tio husägare, 62 procent, uppger att de kan tänka sig att lägga pengar på åtgärder för att skydda sitt hus mot framtida väderrelaterade skador. Av dem kan nära var fjärde husägare tänka sig att investera mellan 25 000 och 50 000 kronor, medan var fjärde är beredd att investera mer än 50 000 kronor.

Fakta från undersökningen - det säger Sveriges husägare:

• 69 procent tror att skador på hus kommer att öka till följd av extremväder.
• 73 procent oroar sig för att extremväder ska orsaka skador på deras bostad. Mest orolig är man för kraftig storm.
• Var fjärde husägare (25 procent) bedömer att deras hus ligger, eller kommer i framtiden att ligga, i ett riskområde för extremväder.
• 56 procent har inte genomfört några förebyggande åtgärder för att minska risken för väderrelaterade skador.
• Husägare på landsbygden har i större utsträckning agerat för att minska risken för väderrelaterade skador, 45 procent har redan genomfört åtgärder jämfört med 37 procent i storstäder. Bland husägare i Stockholm har endast 35 procent genomfört åtgärder.
• Bland dem som inte gjort några åtgärder i sitt hus vet 28 procent inte vilka åtgärder som krävs för att skydda huset mot extremväder.
• Drygt fyra av tio (44 procent) känner inte till vilka förebyggande åtgärder som minskar risken för väderrelaterade skador på huset.
• 62 procent kan tänka sig att investera i förebyggande åtgärder under de kommande tio åren.
• Av de som kan tänka sig att investera i förebyggande åtgärder, är det var fjärde husägare (25 procent) som kan tänka sig att investera över 50 000 kronor för att skydda huset mot extremväder.
• Drygt tre av fyra (77 procent) anser att husägaren själv har störst ansvar för att minska risken för väderrelaterade skador. 

Skillnader mellan yngre och äldre husägare

Undersökningen visar tydliga åldergruppsskillnader:

• Bland husägare mellan 18 och 44 år uppger 35 procent att deras hus ligger eller kommer att ligga i ett riskområde för extremväder. Bland personer mellan 65 och 84 år är motsvarande andel 21 procent.
• 72 procent av husägare i åldern 18–44 år uppgav att de kan tänka sig att investera pengar i förebyggande åtgärder de närmaste 10 åren för att skydda huset mot framtida väderrelaterade skador. Bland husägare 65–84 år var motsvarande andel 52 procent.

7. Slutord

De senaste årens skador visar att klimatrelaterade risker redan påverkar svenska hushåll, företag och kommuner. Många husägare ser att riskerna ökar, men samtidigt finns ett stort glapp mellan medvetenhet och att själv ta initiativ att göra något åt riskerna. Förebyggande åtgärder är avgörande för att minska framtida skador.  

Det pågår ett arbete med att minska samhällets sårbarhet, men fokus behöver växlas upp och flyttas från planering till genomförande givet utvecklingen.  Det behövs fortsatta investeringar i kommunernas klimatanpassning, myndigheters utveckling av riktlinjer, och att försäkringsbranschen bidrar med skadeförebyggande råd, data och erfarenheter från inträffade skador.  

Tillsammans kan dessa insatser hjälpa till att minska framtida skadekostnader och stärka samhällets motståndskraft.  

Som försäkringsbolag har Trygg-Hansa ett viktigt uppdrag i att öka medvetenheten om risker hos husägare och företag och dela kunskap om vilka insatser som kan göra skillnad. Våra sms-varningar till kunder inför oväder är ett sätt, att göra riskprognoser ett annat. Vår försäkringsexpert delar sina bästa tips nedan på vilka åtgärder man som husägare kan göra redan idag för att undvika skador och minska effekten av kostnaderna som följer i spåren av extremväder.

8. Hemmets försäkringsexpert ger råd till husägare

Skydda huset mot extremväder

Råden är generella och behöver anpassas efter fastighetens förutsättningar. Ta hjälp av en expert vid behov.

Förebyggande arbete är nästan alltid mindre kostsamt än reaktivt arbete, och som husägare finns det mycket du kan göra för att klimatanpassa ditt hus så att det är bättre rustat för extrema väderhändelser. Det allra bästa är att se över huset regelbundet med fokus på hur vatten eventuellt skulle kunna läcka in.

Håkan Franzén

Hemmets försäkringsexpert på Trygg-Hansa

Fem investeringar för att skydda huset vid skyfall och storm:

• Bor du i hus med källare? Installera backventil vid behov, för att förhindra att vatten vid skyfall eller översvämning riskerar att tryckas upp i avloppssystemet och på så sätt vattenfylla källaren.
• Se över husets tak, saknas takpannor eller finns lösa takpannor som behöver åtgärdas?
• Beskär träd på tomten som riskerar att falla mot huset vid en storm, här beror kostnaden på antal och storlek om du behöver ta in professionell hjälp.
• Se över lutningen på tomten, säkerställ att den inte lutar in mot huset, utan i stället ut från huset. Här kan professionell hjälp behövas.
• Säkerställ att husets dränering är i gott skick och byt ut den vid behov. Det är en större investering, men kan förebygga kostsamma vattenskador.

Så hjälper villa- och fritidshusförsäkringen vid skyfall och storm:  

• En villaförsäkring hjälper dig om ditt hus blivit utsatt för skador från extremväder så som skyfall, storm och blixtar.
• Trygg-Hansas villaförsäkring och fritidshusförsäkring ger bland annat ersättning i form av reparation av skador på huset och ersätter skadad lös egendom, till exempel om saker förstörts i en översvämmad källare.

Källor och metod 

Källor:

1 - Novusundersökning genomförd på uppdrag av Trygg-Hansa med husägare i Sverige. 

2-5 - Naturorsakade skador 2015–2025 av Svensk Försäkring. Hämtad 6 november 2026.  

6 - Novusundersökning på uppdrag av Trygg-Hansa med husägare i Sverige 

CORDEX regional climate model data on single levels av CORDEX. Hämtad 6 november 2026.

Högsta klimatriskerna för Sverige identifierade i omfattande klimatriskanalys av SMHI Klimatanpassningsrådet. Hämtad 6 november 2026.

Strengthening climate resilience av OECD Economic Surveys: Sweden 2025. Hämtad 6 november 2026.

Om Novus-undersökningen med husägare

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Trygg-Hansa under perioden 18–29 september 2026. Totalt gjordes 1 022 intervjuer med husägare i Sverige och undersökningen är genomförd via webbenkät i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat och att resultaten är generaliserbara till den svenska befolkningen.