Låtsaskompisar

Lugn bara, det är helt normalt och oftast en helt vanlig del av barns fantasilek. Barn använder fantasin på många olika sätt, och låtsaskompisar kan vara en del av det.

Vad är en låtsaskompis?

En låtsaskompis är en fantasifigur som barnet leker med och pratar med. Det kan vara en människa, ett djur, ett sagoväsen eller något helt annat. Ibland är kompisen tydlig och har ett namn och en egen personlighet. I andra fall är den mer flyktig och finns bara med i en viss lek.

Barn kan också använda leken för att prova olika roller, känslor och situationer. I leken får barnet möjlighet att fantisera, utforska och bearbeta sådant som händer i vardagen. 

Varför får barn låtsaskompisar?

Det kan finnas många anledningar, och ibland ingen särskild anledning alls. En låtsaskompis kan göra leken roligare, ge barnet sällskap eller bli en del av en berättelse som barnet hittar på. Fantasileken kan också ge barnet möjlighet att prova tankar och känslor utan att allt behöver vara på riktigt.

Det betyder inte att barnet saknar kompisar eller mår dåligt. Låtsaskompisar är fortfarande vanliga hos barn i 8–9-årsåldern, samtidigt som barn i den åldern också kan ha ett allt större socialt liv med kompisar. Det ena behöver inte utesluta det andra. 

Ska du som förälder spela med i leken?

Om barnet vill får du gärna göra det. Du kan fråga vad låtsaskompisen heter, vad den tycker om eller om den vill ha en stol vid bordet. Men låt gärna barnet bestämma reglerna. Du behöver inte ta över leken eller bestämma vad kompisen ska säga och göra.

Vill barnet leka själv med sin låtsaskompis är det också helt okej. Det viktigaste är att visa intresse utan att göra fantasileken till något konstigt. Precis som annan lek kan den få vara barnets egen.

När ska man bli orolig? 

Att ett barn har en låtsaskompis är i sig ingen anledning till oro. Barn utvecklas olika och kan använda fantasin på olika sätt. Det är därför bättre att se till helheten: Hur mår barnet? Fungerar vardagen? Har barnet kontakt med andra och möjlighet att leka och vara med andra barn?

Barns fantasier kan också bli skrämmande, särskilt under perioder när barn är mer rädda eller oroliga. Om barnet samtidigt verkar må dåligt, är mycket rädd eller om fantasin börjar göra det svårt att fungera i vardagen kan det vara bra att prata med exempelvis barnavårdscentralen, vårdcentralen eller annan vårdkontakt. 

Låt fantasin få plats

Som förälder behöver du alltså oftast inte göra särskilt mycket. Låt barnet berätta om sin låtsaskompis om det vill, ställ nyfikna frågor och häng med i leken när du blir inbjuden.

Och om det plötsligt står en extra tallrik på bordet?

Ja, då kan du förstås duka för en till.

Källor:

Barnets utveckling 8-9 år från 1177 Vårdguiden. Hämtad 29 september 2026.

Trots och självständighetsutveckling från Rikshandboken i barnhälsovård. Hämtad 29 september 2026.