Missfall
Missfall innebär att kroppen stöter bort ett foster. Tecken på missfall brukar vara en större eller mindre blödning, ibland kombinerat med smärta samt att levrade blodklumpar stöts ut. Här kan du läsa mer om missfall och hur du kan få stöd och hjälp.
Hur vanligt är missfall?
Att få missfall är vanligt. Enligt statistik från Region Stockholm slutar 15–20 procent av alla graviditeter i missfall.
När inträffar missfall?
Missfall är vanligast innan vecka 12, men kan också inträffa senare under graviditeten. Man brukar göra skillnad mellan tidiga och sena missfall. Trygg-Hansas gravidförsäkring ersätter både tidiga och sena missfall.
Tidigt missfall
Det vanligaste är tidiga missfall som beror på att kroppen stöter bort ett foster som är skadat eller inte utvecklas som det ska. Det inträffar som regel före graviditetsvecka 12.
Vi har långt kvar till att bryta stigmat kring missfall, trots att det är så vanligt. Missfall är inget man kan påverka själv och inget man ska känna minsta skuld eller skam för. Om det händer är det viktigt att få rätt stöd och hjälp.
Sent missfall
Missfallet räknas som sent mellan vecka 13–22. Efter vecka 23 (22+0) räknas det inte längre som sent missfall, utan prematur födelse/intrauterin fosterdöd. Sent missfall kan till exempel bero på svaghet i livmodertappen. Det brukar inträffa mellan graviditetsvecka 16–24, men det är heller ingen vanlig orsak till missfall.
Det åtgärdas ibland genom att man vid en operation sätter ett band runt livmodertappen, ett så kallat cerklage. Cerklage används idag i varierande grad och är vanligare internationellt än i Sverige. Det används i Sverige mer som en förebyggande åtgärd, det vill säga att man lägger ett cerklage hos de kvinnor som haft upprepade missfall på grund av försvagad livmoderhals. Så kallade ”akuta” cerklage, det vill säga att försöka förhindra pågående missfall, används mycket sällan i Sverige.
Muskelknutor, så kallade myom och eventuella missbildningar i livmodern (uterus) kan ibland leda till att kroppen stöter bort fostret. Detta är dock en mycket ovanlig anledning.
Uteblivet missfall (missed abortion)
En graviditet som har avstannat utan att det uppstår en blödning och där kroppen ännu inte har reagerat på att graviditeten avslutats, kallas uteblivet missfall eller missed abortion. Ofta upptäcks detta vid ett tidigt ultraljud då man ser att embryot har slutat växa. Ofta har man kvar sina graviditetssymptom trots att fostret inte längre lever och det kan ta flera veckor innan kroppen stöter bort fostret.
Utomkvedshavandeskap
Det befruktade ägget kan i olyckliga fall sätta sig utanför livmodern, oftast i en av äggledarna. Graviditeten måste då ibland opereras bort. Ibland kan en medicinsk behandling ges som gör att graviditeten avstannar. Det finns stor chans att bli gravid igen med bara en äggledare.
Smärta och blödning
Om missfallet inträffar tidigt kan det likna en kraftigare mensblödning, att mensen har varit försenad några dagar och mer eller mindre kraftiga blödningar. Du ska alltid ta kontakt med läkare eller mödravårdscentral om du får blödningar under graviditeten även om blödningen är liten. Blöder du mer än vid en vanlig mens bör du (efter telefonsamtal) eventuellt vända dig till sjukhus. De flesta missfall sköter kroppen själv, men ibland kan det bli nödvändigt att antingen ge läkemedel som gör att eventuella rester av graviditeten stöts ut, eller att skrapa rent livmodern från rester.
Vad är orsaken till missfall?
Det finns många orsaker till att kroppen stöter bort ett foster. Det är däremot svårt att säga vad ett enskilt missfall beror på. Här är några orsaker.
Kromosomfel är en vanlig orsak
En vanlig orsak till missfall är kromosomavvikelse. Det är ofta slumpen som gör att denna avvikelse uppträder. Alla kromosomförändringar leder inte till missfall eller skador på barnet.
Folsyrabrist kan ge fosterskador
Folsyra (vitamin B9) är ett vitamin som behövs för celldelningsprocessen. Under graviditeten förbrukar kvinnan mer folsyra än vanligt. Vissa tillstånd och mediciner kan också orsaka brist på folsyra. Brist på folsyra under graviditeten kan orsaka fosterskador, till exempel ryggmärgsbråck och missfall.
Infektioner hos mamman som kan påverka barnet
Moderkakan ger för det mesta ett gott skydd för fostret mot infektioner, men det händer att smitta passerar denna barriär. Några typer av infektioner som kan orsaka missfall är till exempel röda hund, listeriabakterien och toxoplasmos.
Vissa läkemedel kan behöva bytas ut vid graviditet
Vissa mediciner kan vålla missbildningar hos fostret, och därmed missfall, om man tar dem under graviditetens början. Om du äter medicin regelbundet ska du rådgöra med en läkare inför eller vid en graviditet.
Motion ökar inte risken för missfall
Det finns inga bevis för att motion och idrott skulle orsaka missfall. Du kan träna som vanligt, med vissa anpassningar såklart och så länge du mår bra.
Alkohol, narkotika och rökning påverkar fostret
Alkohol under graviditeten kan påverka fostrets utveckling och i större mängd leda till missbildningar och missfall. Narkotika har sannolikt samma effekt. Alla foster påverkas av rökning. Röker man mycket under graviditeten är det troligt att fostret växer sämre. Risken för missfall är också något större.
Kan man bli gravid igen efter missfall?
Ett missfall är normalt inte något hinder för att bli gravid igen. När du har fått mens igen som vanligt är det ett tecken på att kroppen är återställd. Då kan du försöka bli gravid på nytt igen. Ett tidigt missfall betyder inte att det måste upprepas. Vid tre upprepade missfall i rad brukar en medicinsk utredning startas. Om det är aktuellt bör ni vända er till vården.
Så får du det stöd du behöver, barnmorskans tips:
- Oavsett om du är orolig för missfall eller har fått ett missfall, är det viktigt att du fångas upp av sjukvården om du har behov av det. Tidig oro i graviditeten kan vara en riskfaktor längre fram om den inte hanteras.
- Prata med din barnmorska på barnmorskemottagningen. Försök att vara så tydlig du kan med vad just du behöver.
- Kom också ihåg att det på de allra flesta orter i Sverige går att byta barnmorska om man känner att kemin inte stämmer. Att känna förtroende för sin barnmorska är viktigt.
- Om du känner oro och har en partner, prata om det. Om du inte har en partner, försök att prata med en närstående om dina känslor och upplevelser. Stöd från närstående är viktigt under och efter graviditet.
- I Trygg-Hansas gravidförsäkring ingår kristerapi. Ett missfall kan leda till en krisreaktion och om behovet finns erbjuds kristerapi till den drabbade.
- Vid behov av vägledning finns även Familjehjälpen som en del i vår gravidförsäkring. Till Familjehjälpen kan man vända sig med frågor om stöd från samhället.
Källor:
Missfall från Region Stockholm. Hämtad 25 september 2026.
Missfall från Vårdguiden 1177. Hämtad 25 september 2026.
Skapa trygghet under graviditeten
Vår gravidförsäkring skyddar dig och ditt barn innan förlossning och under första tiden som förälder. Läs vad som ingår och vilket skydd som passar dig eller ringa vår kundservice på 0771–111 110.

Legitimerad barnmorska och handläggare hos Familjehjälpen på Trygg-Hansa
Senast uppdaterad:
Mer läsvärt om graviditeten
-
Oro och ångest under graviditeten
Att känna oro eller ångest under graviditeten hör nästan till. Det är fullt normalt att känna alla möjliga känslor och att vara ängslig. Här kommer våra tips för hur du kan hantera din oro.Läs om oro och ångest
-
Förlossningsrädsla eller förlossningsfobi
Rädd eller panikslagen inför tanken på förlossning? Du är inte ensam om sådana känslor. Det finns bra hjälp att få vid såväl förlossningsrädsla som förlossningsfobi.Läs mer om förlossningsrädsla
-
Ultraljud och fosterdiagnostik
På ultraljudet får de blivande föräldrarna reda på ungefär när barnet kommer att födas och om allt ser ut som det ska. Men det finns fler mer undersökningar, tester och fosterdiagnostik man kan göra.Mer om ultraljud och fosterdiagnostik